Nu är den kalla, totalt ointressanta mörka hösten här o knackar på dörren igen...
noll energi i kroppen .. känns som om man drar benen efter sig när man försöker röra sig framåt.
Mitt humör är verkligen inte på topp.. har lust att dra något gammalt över mig o ligga under det tills våren kommer med glada känslor igen.
Har inte så mycket o se fram emot. Min sambo far till tallin på varv med färjan i januari o blir borta 3 veckor.. helt åt helvete... endast för att få jobba 1-2 hela inkommande sommar igen... men hallå.... jag finns också här! Jag behöver ju honom... men killar fattar ju typ inget när det gäller kärlek o sånt... närhet o känslor vad är det?... jag skulle verkligen behöva kramas o bli ompysslad nu... men det är alltid något annat! alltid något annat som är viktigare, roligare verkar det som... o jag vill inte vara till besvär heller...så det är väl bara att acceptera faktum eller dra.
ibland vill jag bara försvinna helt från jordens yta o aldrig komma tillbaka... nu känns det ju lite så...orkar inte med något! Det enda jag vill är att kramas o prata typ.... det enda som piggar upp mig o får mig o känna mig lite mer hel än vad jag gör nu....
visst, jag har det mycket bättre än många andra...... men vad är det för vits att omge sig med fina saker när man bara är trött o hängig o grinig hela tiden..
jag känner mig så jävla ensam....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar