söndag 28 september 2008

dimma

just nu lever jag i en dimma. oförmågan att fatta egna bra beslut är inte så bra, dessutom har min förmåga att köra bil försvagats i samband med medicinen. då denna medicin påverkar hjärnan så ska jag försöka att hålla mig från vägen så mycket som möjligt.

vill inte krocka eller skada någon. men jag vet helt enkelt inte vad jag gör emellanåt, jag är som i en dimma. varken hör eller ser och reaktionsförmågan är inte lika bra som förut. tyvärr. när man accepterat en sak och att det händer med ens kropp så kommer nästa sak man måste gå igenom.

snälla låt mig bli bättre snart. fasiken ! åt helvete med allt!!!!

1 kommentar:

Jeanette sa...

Det behövs en stor dos tålamod. Och en ännu större dos kämparvilja! Stora kramar!