tisdag 30 december 2008

roliga resan =)

då är man hemma på denna underbara efterlängtade holme igen. man längtar bort ibland och tycker att holmen är tråkig.. men när man vart på resande fot och sover i en annan säng än man är van vid och vistas i annan miljö så inser man nog verkligen hur bra man har det och hur lyckligt lottad man är som får vistas på denna naturtrogna holme.

men visst är det skönt att byta miljö ibland.. komma ut lite =) jag shoppade nog verkligen där i sverige.. både mat och diverse saker.. hittade ett par byxor samt ny vinterjacka och lite annat smått o gott..
men gladast av allt är jag nog över att få vara hemma igen .. så mysigt o trevligt.

lördag 27 december 2008

Förbannade förkylning !!!!!

Jag är så fullkomligt trött på denna seglivade förkylning som härjar i min arma kropp. när ska den sluta trakassera mig ?
ena stunden tror man att man är frisk och i nästa stund så verkar den vara på väg att bryta ut igen.
imorse vaknade jag med ont i halsen igen och väldigt tröttsam dag på jobbet verkar detta vara.

jag proppar i mig mycket c-vitamin.. jag dricker mycket honungsvatten och vätska.. men aptiten är väl nog inte den bästa kan jag påstå...

julmaten smakade inget eftersom huvvet var fullt med snor.. kändes det som iaf.

hur lång är den här förkylningen?? någon som vet?

ja imorgon blir det sverige iaf.. oavsett hur jag mår så ska jag fara o träffa mormor.. det är något jag behöver göra och som kanske piggar upp lite på samma gång...

ska försöka hålla humöret uppe men svårt när man är slut o trött...

ha det gött alla o sköt om er så hörs vi... =)

onsdag 24 december 2008

GOD JUL !!!

En fröjdefull jul vill jag önska er alla
klä på er varmt så ni inte blir kalla
ty julafton är här
och massor med klappar under granen det är
lyser så vackert i alla fönster, tända ljus
någon klottar glögg på sin favorit blus

magarna ska mättas med mycket god mat
den som stått i köket hela dagen har då inte varit lat
hoppas ni får allt vad ni er önskar
så att glädjen i era hjärtan fullkomligt grönskar

ty julen är ju ändå barnens högtid i det stora hela
lycka är att få julen med familjen dela

sköt om er o ha det riktigt bra
och proppa i er en massa chokla,
fikon, dadlar o nötter
så att du till kvällens slut är riktigt mätter o trötter

snipp snapp snut
så var juledikten slut ! =)

torsdag 18 december 2008

Livet börjar

japp.. livet börjar nu.. så känns det. visst har jeg levt tidigare också.. men inte på samma sätt som nu.
jag ska resa ensam till mormor i sverige den 28 december och där kommer hon o mamma o möter mig sen. ska bli så kul och en prövning såklart.. har ju rest till åbo ensam en gång o det gick ju prima det =)
nu har jag ju familj som väntar på mig där med så det ska bli roligt att träffa mormor o se hennes nya lägenhet.
jag är på resande fot 28-30 december så alla är medvetna om det.=)

att resa ensam är egentligen enda sättet att lära sig stå på egna ben.. ska man gå runt i livet o oroa sig och vara rädd för allt så kommer man ju aldrig någon vart.. man måste ju våga prova.
och det ska jag göra nu, hur svårt kan det va ?
det ordnar sig alltid.. min far sa alltid det.. och jag lever med det mottot i mitt liv. och kommer alltid att göra.

en smart man var min far och otroligt andlig.. jag är glad att jag bär på hans gener.. det betyder ju bara att han lever vidare i mig och min syster.

sweden here i come !

tisdag 16 december 2008

precis som jag trodde...

om jag ska kunna utbilda mig så måste jag gå ett vuxen gymnasium i sverige eller finland först.. tyvärr är det fakta.. så troligtvis så är det det jag måste rikta in mig på nu. känns ju som 3 bortkastade år.. men så är fallet.. shit happens..och kanske det går bra , kanske man får upp intrtesset för matematik igen som jag älskade i första o andra klass.. men som gick åt h_lvete när jag fick annan lärare i tredje o fjärde klass.. nå ja.... kämpa kämpa o kanske jag en dag har en läkarutbildning i handen också.. men det lockar ju också väldigt mycket att fara till USA ett halvår och studera.. kanske man kunde gå någon intensiv skola där som aupair eller bara gå skola o jobba.. nå ja.. får se lite vart det bär.. men nu måste jag börja leva om jag ska bli något.. uppfylla mina drömmar.. våga veckla ut vingarna och flyga ut ur boet och bara leva livet fullt ut varje dag = ) heh

lördag 13 december 2008

Jag är faktiskt rädd att jag håller på att få en depression igen.. att kroppen nu vant sig med medicinen och att jag måste ha en starkare dos. men det kan också ha o göra med att jag inte går några promenader nu när mira inte får gå.. fast jag verkligen skulle behöva göra det.. för det är inte bra att bara sitta inne.. det vet jag juh.. så idag blir det nog att ta en rask promenad runt godby medans mira är hos stefan.. eller så går vi båda.. får se lite hur det blir.. men motion behöver jag.

gjorde dock lite yoga igår och låg på spikmattan.. efter det så var det något som släppte och tårarna bara forssade.. jag grät mig till sömns och ögonen var svullna när jag vaknade imorse.
jag hoppas att jag orkar med den efterlängtade glöggkvällen denna afton.. att jag inte börjar lipa mitt i allt.. det skulle förstöra allt.. jag vill juh vara glad.. så som jag brukar..
men om det händer så hoppas jag att ni förstår..

jag ska iaf motionera efter jobbet och sedan inte sova på dagen.. för det är verkligen inte bra.. men igår var jag sååå trött efter jobbet då dagen inte var den bästa.. så jag slumrade till på soffan.. några timmar haha...

nå ja.. man måste ha några dåliga dagar för att uppskatta de goda...
jag glömde ta min medicin i morse.. och nu när tiden närmar sig 3 på dagen så märkwer jag att det fattas något.. är lite nedstämd.. men jag tycker juh att medicinen borde finnas i kroppen.. men det är ju ingen antibiotika.. det är ju något som höjer seratonin nivåerna i min hjärna.. och eftersom jag glömt pillret idag talar min hjärna om för mig att jag inte tagit den..

känns jobbigt.. men vad gör man när man är glömsk..?

nå jag får ta den när jag komer hem ist.. typiskt att man ska vara på det här skit stället till 4 och dessutom ensam.. känner mig så ensam att det finns inte ord.. L är inte på jobb idag eftersom det är min helg o jobba.. och jag saknar henne så otroligt... verkligen massor!
om jag slutar detta jobb så är det henne jag kommer sakna mest av allt.

för jag har funderat på en utbildning nu.. för jag är super duper trött på att städa.. men vad det är så säger jag inte. det håller jag för mig själv.. tills jag vet om det blir av eller inte..


och sedan är det ju andra faktorer också som avgör det förstås...

fredag 12 december 2008

magen exploderade.. nästan.. heh

julbord på soltuna igår med de andra tanterna från jobbet =) nä alla är väl inte tanter.. är bara ett stört skönt uttryck... nåväl... sillen var ju så god.. och potatis har nog aldrig smakat så bra i min mun som igår.. fast det var vanlig kokt potatis.. men man brukar ju säga att maten smakar bättre borta.. av någon anledning.

ja redan efter sillen så pottrade magen på mig " du trycker inte ner mera för då får du spö på bara arsule".. typ.. men varför skulle jag lyssna på min mage.. nej nej.. jag tröck in mera och mera och mera.. och sedan kändes det nog som om magen höll på att explodera.. såg ut som att jag var gravid i 5 månaden typ...
spänd o jäklig.. och tur är väl att man inte hade spända 70- tals byxor på sig.. då hade de nog spruckit...

inte för att jag äger ett par såna.. men ändå liksom.. heh

jag skjutsade hem hönorna efter att vi var klara.. och sedan raskt hem till mamma o se på idol och träffa mira då hon vart med kära mor under kvällen.. och där tröck jag faktisk i mig lite vindruvor och några chipsflarn...

snabb ämnesomsättning eller vad ?? hahah


nåja... en underbar kväll i arbetskompisars gemenskap o otroligt gott dessutom.. mycket skratt och ont i magen.

måndag 8 december 2008

Ni har väl inte glömt

Ni har väl inte glömt glögg kvällen på söndag ? vid 6 halv 7 tiden hos mig ?
hör av er i tid vilka som kommer så jag vet. så jag inte köper o lagar till ett helt kompani o så kommer det 2 ...lite onödigt.
den som vill komma så kommer. alla får komma. men som sagt.. jag måste veta hur många vi blir.

välkomna!!! =)

söndag 7 december 2008

tilbaka till vardagen igen =)

var på shoppingresa i lördags, och det var nog väldigt trevligt, men stressigt.. hann inte alls med allt vi skulle.. det var stress stress hela tiden.
Men bekvämt med buss och väldigt gott med julbord. lådorna var juh fantastiska.. smälte i munnen.och fisken var gudomligt god.

massor med folk på båten till sverige , halva åland var nog med tror jag. i varje butik man gick in i under dagen i uppsala så fanns där en ålänning man kände igen.

sprang över en tax på båten.. trodde det var en väska först o sen när jag tittade ner så var det en tax.. men den sa inget .. bara kollade upp på mig ungefär som om jag vore lite efter...
stod och pratade med S vid julbordet när jag tog åt mig mat.. trodde jag.. fast det var en vilt främmande person.. han såg lite frågande ut..heh.jag är expert på att göra bort mig,... men som tur är så kan jag ju skratta åt mig själv.

annars var dagen toppen .. detta hittade jag :

2 julklappar
1 fruktfat i rostfritt stål.. skitsnyggt
1 wokpanna
1 kastrull
2 rivjärn med tillhörande förvaringsburkar
4 soffkuddar i svart o vitt
1 par vita gardiner
1 stor hushållsost
2 jul cd-skivor med otroligt vacker julmusik.. inte radioblaskorna som man hör varje år
och en massa annat fint o gott.

dagen var rolig, men oj vad gott man sov när man kom i säng.. var helt utslagen.
åt världens godaste vegetariska lasange i uppsala.. så otroligt gott var det.. mmmm =)
ska laga själv nu idag om jag orkar o hinner... så har jag mat i 3 dagar.

onsdag 3 december 2008

sweden here we come

japp på lördag händer det... sverige och jul shopping i uppsala centrum.. juhuuuuuu!
har sett fram emot det nu så länge att jag nästan är nervös att det inte alls blir så roligt som jag hoppats.. anting kommer jag att tappa bort S. i nått av de "småa" köpcentren där.. typ 19 våningar med rulltrappor åt alla håll o kanter o en massa folk irrandes runt fötterna.. eller så står jag på en parkering o ropar "ho ho".. "hallå ".. och ser ut som en höna hög på bilavgaser ellelr nått...
kan vara att jag lyckas ha sönder nått som kostar typ 10 000 kronor och är skuldsatt i ett år för det . heh.. jag tror inte att jag säger heh då.. jag kommer troligtvis att be på mina bara knän att jag ska få diska av skulden elelr nått.. kan bli svårt o diska på t.ex elgiganten förstås.. ja det skulle ju vara att putsa tv rutor då..

nå ja.. nu är jag kanske lite överdrivet negativ av mig igen.. så kanske det blir bra ändå..

men det värsta som skulle kunna hända är när vi åker buss o någon skulle sitta o släppa äggmökor som luktar vedervärdigt.. jag menar.. snacka om syrebrist... ösch..man kommer ju se dubbelt när man kommer ut ur bussen och ska shoppa.. kan ju bli vad som helst då som man kommer hem med.. när man packar upp sakerna på söndagen kanske man utbrister " nämen varför köpte jag den här".. eller "vad fan är det här ?"

kanske man ser fel på prislappen och tror att det kostar 10 kronor fast det egentligen kostar 1000.. men det borde ju vara 10 eftersom man oftast ser dubbelt om man är vindögd... hahah

nå jah... man kan ju spekulera hur mycket som helst.. men skönt att komma bort från holmen en dag är ju iaf skönt.. bara man slipper äggmökor o syrebrist så ska det nog gå bra.

det blir vad man gör det till...





pulsen i 170...

igår kväll steg mira upp ur soffan och hennes bakvagn ville inte alls följa med. hon kunde inte stödja på dem, inte gå överhuvudtaget.. jag förstod inte vad som hade hänt riktigt.. jag led så fruktasnvärt av att se henen i det skicket..=(.. jag grät o grät i armarna på stefan och förklarade gång på gång för mira hur mycket jag älskar henne.
imorse spydde hon i sängen , brun gegga som luktade illa.. jag var så rädd att det var något riktigt allvarligt. har ju haft henne bara en månad typ.

jag ringde jourhavande veterinär som förklarade vad jag skulle göra.
jag gjorde så och en halvtimme efteråt kunde hon iallafall gå lite, men i haltande gång.

idag var jag tvungen att ta en ledig dag från jobbet för att åka akut till veterinär för att få det undersökt.
jag fick komma in akut, men det betyder att man kan få sitta o vänta tills veterinären får tid över.
jag satt o väntade i en timme innan vi fick komma in, så det var helt ok.

hon undersökte mira ordentligt och kom fram till att det är höftleden som är sjuk på henne.
hon fick medicin och en injektion.. ska nu äta medicin i 6 dagar..och vila. det betyder att promenader och bus är absolut förbjudet. bara ut på gräset o kissa o göra de bestyr som behövs för henne.

jag hoppas det blir bra med det här. har ingen vidare lust att fara till Åbo o operera henne. plus att jag inte har kunnat försäkra henne ännu då ägarbeviset kom igår.. =(

ringde imorse o hörde hur det var med försäkringar.. och det är ganska invecklat då hon är så pass gammal redan...

ja nå.. man får hoppas att turen är på hennes sida nu.. ...
nervös...

lördag 29 november 2008

gårdagens lillajul firande var verkligen mysigt.
jag for hem till J och K och firade kvällen i gott sällskap och underbart god mat. mycket fisk i olika former och smak, jätte gott !jag som älskar fisk.=)

jag åt så fort och så mycket att jag kände mig som en blåsfisk med kolik..magen var sååå stinn.. men det hör ju till julen det.. så ska det ju vara heh.

julbord på båten nästa helg och stefans pappa B. jobbar ju där i köket. alltid trevligt när han jobbar. känns tryggt och trevligt på något vis =).
shoppa ska jag verkligen göra, om jag hittar något. men alla klappar ska köpas i sverige i år. och ingen annanstans. billigare, mer att välja på och lite annorlunda butiker.

core och judon har ju helt blivit på hälft nu , det har helt enkelt bara blivit så. hade planer på att åka dit idag o träna lite core.. men jag orkar fasiken inte när jag vart på jobb.. är alltid helt slut efter jobbet. har man en tid o passa sen efter jobbettill så blir man ju bara stressad..så det får va eftersom jag inte känner för det.. även fast det skulle vara skönt med lite träning...men magkänslan före konditionen anser jag...

första advent är idag och ett av de 4 ljusen ska tändas.. nu kommer julkänslan krypandes på riktigt.
jag önskar att jag hade en riktigt stor släkt.. och det har jag ju.. men som liksom umgås och tycker om varandra och kommer överens.. som man kunde fira jul med .. sitta och äta vid ett stooort långbord.. det älskar jag.. mycket folk, nära o kära och en massa mat o julefrid.
men den närmaste familjen går ju också bra såklart.. men om jag fick önska skulle jag ha mycket folk runt mig på julen. en barnen i bullerbyn jul på ett gammalt torp någonstans på landsbygden, och åka dit med häst o vagn . oj oj.. vad mysigt det skulle va...

man kan ju alltid drömma...

fredag 28 november 2008

mysig kväll med trevligt sällskap =)

igår kväll var vi ett litet gäng samlat hos L. och det´var så otroligt mysigt. jag njöt varje sekund . det är alltid trevligt när polare samlas o har det trevligt tillsammans.

jag var i början lite små irriterad efter dagen då jag var väldigt trött på jobbet efter allt slit..men det lättade sen senare efter ett litet tag och kvälls fnittret lade sig över mig som en vindpust. oj vad jag skrattade =) heh

jag tyckte synd om Li sen senare då jag farit hem , eftersom jag plågade henne lite väl mycket om mitt nojs om hennes snygge bror. som jag alltid gillat sen jag var liten. heh. men hela familjen där är ju så otroligt rara o trevliga. Li är ju en otrolig människa också. en positiv fläkt i vardagen som man blir glad av att vara nära.=)

och vi dikuterade ju lite nyårsplaner också , det var intressant och väldigt givande att lyssna till alla goda ideer. hoppas bara att vi hinner planera om det blir nått. =)

nu är det jobb igen och slit o släp som gäller i 7 timmar.. puh...





torsdag 27 november 2008

är jag kokko nöten eller vad?

ja det kan man nog fråga sig. de flesta som känner mig har börjat ifrågasätta om jag är sjuk eller nått.. om jag mår riktigt bra när jag inte är den marie jag var förr.
jag har blörjat baka i mängder.vilket bara är roligt tycker jag.
men det tar också mycket energi av mig att stå i köket hela dagarna. blir fort trött.. och hinner inte umgås med alla jag vill umgås med.. för tiden räcker som alltid.. inte till!

jag har börjat läsa böcker, och hör o häpna.. nu läser jag en bok om alexander II, den siste store tsaren av ryssland.. och det låter säkert jätte tråkigt för vissa.. men den är faktiskt riktigt bra. är det något ryssarna kan så är det verkligen att skriva böcker.

jag har svårt att lägga ifrån mig boken, för den är så bra. och intressant, men man måste ju ta pauser ibland för att vila ögonen lite.

imorgon är det arbete igen som väntar, och ett besök till L på kvällen. ska bli roligt att träffas .
lilla jul kommer att firas lördag kväll hemma hos J o K. tillsammans med mina föredetta svärföräldrar, mitt gudbarn ,hennes storasyster och S. det ska bli roligt att träffa alla o fira ihop.
jagär lyckligt lottad som är välkommen in i deras familj även fast jag o S. inte är ihop längre. det värmer jätte mycket.

nu är det dags för sängen och fortsätta läsa om tsaren o hans liv.

tisdag 25 november 2008

tick tack !

..säger klockan. hela dagarna. jag tror inte jag förstod riktigt när jag var yngre hur det kändes när tiden går fort...alla vuxna pratade alltid om :tiden går, och man hinner inte med något.
på den tiden hann man ju med hur mycket som helst... men idag 23 år gammal tycker jag nog att tiden kunde stanna upp ibland istället för att rusa iväg.
det är mycket jag vill ändra på, men som jag inte kan göra något åt. det är bara att le och följa med.

längesen jag fick en natt med 8 timmars sömn... i natt fick jag sova exakt 8 timmar.. o herregud vad skönt det var.var så utvilad när jag vaknade och på mycket bättre humör. ännu gladare blev jag när mira ville kelas, hon låg så fint med hvudet på kudden, hon är verkligen mycket sällskap. är lyckligt lottad som har henne.var på en promenad med henne i dag på dagen till zoo butiken och köpte lite tillbehör.. ett tik skydd då hon löper stackarn. ett reflexband så att hon syns, en blinkande lampa så att hon syns ännu bättre =)... lite godis och en mindre påse nytt foder.. men kinkblåsan äter inte vad som helst.. får se om det här fodret duger eller inte...

ska träffa en kär vän jag inte sett och träffat på många månader . vi ska ta en promenad tillsammans . vi har säkert mycket att prata om.

till middag har jag tänkt laga morots och fetaost paj.har aldrig lagat eller smakat det förut.. men ska bli en upplevelse för mina välanvända smaklökar.
S. kommer över en stund också.. vi ska gå på stan och leta efter en lillajul klapp åt vårt gudbarn och hennes storasyster.

måndag 24 november 2008

ledig 1 dag av 10

ja idag är det nionde dagen jag jobbar.. har vart ledig en enda dag.
är det meningen att jag ska jobba skiten ur mig ??eller vad är det frågan om.. har aldrig vart med om maken att jobba såhär långa dagar och mycket.

har inte ens fått sluta tidigare någon dag. jo i söndags men jag slutar ju alltid 14.15 på söndagar så det är ju inget nytt.. det räknar inte jag som att sluta tidigare.. det menar jag som att jobba som vanligt fast dubbelt upp... iaf känns det så i kroppen.
jag är trött, irriterad, slut och allmänt grinig.och varför skulle jag inte vara det efter allt slit?

idag ska jag lägga mig o sova efter promenaden med vovven.. för det behöver jag verkligen... känner mig som en våt disktrasa.
ja nu har jag fått gnälla lite.. men är för trött för att vara glad just nu.

från imorgon är jag iaf ledig 3 dagar.. fy fäsiken vad skönt det ska bli.

tar länge innnan jag byter med någon igen om det är meningen att man ska jobba slut på sig när man är snäll o byter....förbannad är vad jag är!

söndag 23 november 2008

igår bjöd jag mamsen på hemlagad morotssoppa och hemlagad cheescake med färska bär.. det blev supergott och enkelt att laga.
kanske jag ska öppna ett gatukök eller börja sälja heh. börjar känna mig lite som en husmor. ledig 3 dagar från och med imorgon.. jösses vad skönt.. tisdag ska jag nog vila mest.. men sen är säkerligen bakningen i full gång igen hehhe .
det blir ju en vana till slut.

nå ja.. åter till arbetet nu igen... puh...

en funktionerande hjärna, eller inbillning ?

ja det sägs som sagt att man blir smart av fisk. och jag måste nog säga.. utan att ha ett skrytsamt tonfall på mina läppar att det känns nog som att man blivit lite mera med huvudet på skaft och smartare. jag kan snappa upp saker på ett annat sätt nu. kommer ihåg mera saker och jag känner att jag kan konversera utan att tappa tråden på samma sätt som förr också.
det är ju helt underbart.
nu menar jag ju defenitivt inte att ni som inte äter fisk är ena dumhuvuden.. inte det budskapet jag försöker förmedla med detta direkt. jag bara menar att fisk är bra för hjärnan och jag var kanske lite "dum" förut.. nu känner jag mig iaf på samma nivå som alla andra jag jämfört min lilla ärthjärna med i flera år.

jag mår bra, och precis som alla andra så har även jag sämre och bättre dagar. bara för att man äter medicin betyder det ju inte att jag aldrig blir sur, ledsen eller arg igen. det kommer hända många gånger i mitt liv ännu.
jag känner att jag har förändrats, eller kanske jag bara blivit vuxen.. vad vet jag?

men jag kommer hädanefter inte gå emot min egen vilja eller magkänsla.. någonsin. för jag vet hur viktig den är och att den talar om så mycket för en. man kanske inte alltid är beredd att lyssna.. men när man gör det.. så går man oftast rätt väg i livet.man känner i magen direkt när man är i samma rum som en person man inte tycker om, eller som utstrålar en viss orohet, när man känner en knut i magen.. så är det magkänslan som talar om för dig att det där är inte en person som du ska föröska närma dig, eller umgås med för du mår dåligt av det.magkänslan talar om att det är fel.
jag vet att detta är rätt väg för mig, och när stunden är inne för mig att börja studera, skaffa barn, bygga hus eller gå vidare på något sätt.. så kommer jag att veta det . jag är på en .. vad ska man kalla det.. spirituell, andlig nivå i livet.. en nivå som kanske inte alla människor förstår.och det förväntar jag mig inte heller.

jag är på ett sätt glad att jag fick min depression.. för det var först då jag fick upp ögonen över hur vackert livet är. men man måste själv hjälpa livet på traven genom att vara en god människa.. i så stor utsträckning man kan. dålig och god karma kommer alltid tillbaka till en. det vill säga.. det du gör i livet, så man behandlar andra.. kommer alltid tillbaka förr eller senare. ge kärlek-få kärlek.. ge hat-få hat. bjud på dig själv och få andra att skratta och du dör med ett leende på dina läppar =)

så ser jag det..

lördag 22 november 2008

hemvete, hundpromenader och kvällstrött

igår bakade jag hemvete kakor, det blev ett relativt gott bröd. men var helt slut efteråt när det skulle jäsa så många gånger i olika etapper.. så det tog sån tid.
for till S en stund och hade en busig hund runt fötterna hela kvällen. hunden får aldrig nog av bus och kel.. och tur är väl det.. men precis som med småbarn så blir man trött och orkar inte ibland. fast man måste orka.. det är ju det som är haken. men lycklig är jag som har henne.

har enormt mycket energi annars, men jag slappar inte framför tv:n och datan desto mera heller. har inte pratat med någon på msn på evigheter.. inte heller m-space ,jag gör saker hela tiden så jag hinner inte med något annat än hunden, jobbet, baka o kanske se någon film ..men sen sover jag verkligen djupt på nätterna med.
går och lägger mig nångång mellan 21-22 tiden på kvällarna.. stiger upp 05.15 vardagar och 06.15 helger.. då jag jobbar det vill säga.

ja, det är otroligt hur man ändras och utvecklas som människa och individ.. från år till år. men som sagt.. nu mår jag bra och är den jag ska vara. den jag var förut var inte riktigt jag. eftersom det var så enormt mycket upp o ner.

ja.. julen närmar sig med stormsteg och jag har verkligen julkänslor.. speciellt när snön kom nu. hoppas på att det håller i sig.
den 6 dec. ska jag o jul shoppa med S. bussresa, sjöfrukost och julbord ingår i priset,... och det ska förhoppningsvis bli en upplevelse.. längtar till maten...

'den 12 dec ska jag till soltuna med jobbet. den som aldrig ätit julbord på soltuna så har verkligen missat något. det är suveränt. också mycket för att de människor som serverar och lagar mat.. personalen där är så extremt härliga människor. man känner värme och gemenskap när man kommer in . men alla kan ju inte tycka som jag... vissa kanske gillar andra ställen. men i mitt hjärta är det för evigt inristat -soltuna.och ingen jag känner har någonsin gått däriffrån hungrig eller missnöjd.

jag kommer att fixa glögkväll den 14 dec.. och den som kan och vill så kommer då, men jag vill ha information om vad man vill göra.. för jag köper inte hem saker o pyssel grejer om ingen rör det.. så info måste jag ha.. annars blir det bara glögg och tilltugg... men sen fixar jag nog inget igen på länge. måste ta lite paus från det nu. eftersom julen närmar sig och det är en massa annat som händer.. och som måste göras.

nå ja... december månad är ju en av de bästa månaderna som finns på året.. högtidens månad. oj oj vad jag ska laga och äta god mat i familjens trevliga sällskap. mira måste ju få något sött paket hon med i jul. =)

tisdag 18 november 2008

i måndags kväll så bakade jag o s kokosbollar, ischoklad och mintchoklad tårta.. men som vanligt äter jag inget själv.. utan ger bort.. för jag vill ju inte att det ska bli gammalt . det är som att slänga pengar i havet det.jag är inte alls gottis sugen.. inte det minsta.

så den som vill besöka mig så får komma när som helst, jag har alltid något gott att bjuda på.. oftast iaf. som jag bakat själv.

har kommit underfund med att köpta bakelser osv vet man inte vad innehåller.. men bakar man själv så vet man exakt vad man har i dem.så vill jag ha det iaf.

denna vecka har jag liksom hittat mig själv lite igen.. igår var jag verkligen jag.. jag sa ifrån och gav svar på tal om jag tyckte något var obekvämt eller orättvist.. eller om jag tog på näsan.. eller helt enkelt inte ville . jag ifrågasatte saker jag var osäker på.. vilket man ska göra.. då man annars går och tänker o ältar det sen istället. .. men många har svårt med min brutala ärlighet och rättframhet då jag är ganska kort i tonen när jag är vill förmedla något som enligt mig är viktigt..men som de flesta vet så menar jag det ju inte så illa som det kanske låter. jag är så här och man får ta mig för den jag e ellelr säga vad som är fel. annars kan man lika bra va tyst.
och ingen svår pms denna månad.. jäklars vad linfröolja är bra=)

jag känner att jag blir starkare för varje dag som går, och jag växer och vet mer och mer vad jag vill med livet.
jag vill hjälpa, jag vill glädjas, jag vill uppleva och jag vill förmedla.och framför allt vara lycklig. och det måste jag nog säga att jag är på god väg om det fortsätter i denna takt.

jag var på besök till en jätte härlig tjej igår och hon är värd all lycka i livet. en underbar människa och verkar vara en otrolig vän. =) hoppas på att få lära känna henne ännu bättre i framtiden.

jag var också på besök till s en stund. och vi hade det trevligt vi med =)
en ny dag har nu satts i verket.. =)

söndag 16 november 2008

söndagen den 14 december har jag glöggkväll med pyssel och julbak för den som vill. vid 6-halv 7 tiden på kvällen börjar vi. jag vill veta i tid vem som vill baka och vad man vill baka, vem som vill pyssla och vem som bara vill dricka glögg och äta gott ?
välkomna. hoppas alla kan komma.

lördag 15 november 2008

ledsen att inte räcka till..

ja jag är väl det.. känns lite som att man är ivägen bara för att man inte är lika rolig längre.. att man håller på tappar kontakten med personer man älskar bara för att man utvecklas till den man en dag ska kalla för -jag.

jag vet inte var jag står längre hos folk, och jag vet inte riktigt vem jag är kanske... jag har blivit så lugn.. men det sägs ju att man blir lugn av fisk.. och jag äter ju ordentliga mängder fisk.
ja.. jag vet inte.. känner mig faktiskt ganska ensam....nu menar jag ju inte att det bara är andras uppgift att höra av sig till mig.. men jag vågar väl inte höra av mig så ofta som jag vill heller, för jag vill inte vara ivägen.. jag är livrädd för att vara ivägen och livrädd för att förlora någon eller några som jag älskar...
men mest skrämmande är tanken på att vara utanför.. att hamna utanför gemenskapen och känna att man inte är med längre... det är det värsta som skulle kunna hända mig.. för det påminner för mycket om min barndom..
ska på en terapi session imorgon.. för att bearbeta allt från det förflutna.. vem vet vad jag blir för människa efter det sen..lipa kommer jag göra.. garanterat.. men att gråta är bra för själen.. det betyder att det dåliga kommer ut.

men om någon skulle försvinna så har jag ju vovven.. alltid där. villkorslös kärlek!

glögg o myspyssel kväll...

...vem är sugen på det ? och när?
jag jobbar som sagt 3 helger i rad nu, med denna helg inräknad.. första helgen i december är troligtvis en av dagarna planerad för en sverigerutt och lite julhandel.. då allt är så mycket billigare i sverige . här blir man ju ruinerad.. till och med om man är miljonär skulle jag tro.


så det måste helt enkelt bli en helg jag jobbar, men pyssel o sånt på kvällen.. eller en kväll mitt i veckan.. men då är det roligtvis väldigt få som har tid.. så förslag vill jag ha.. den kvällen som passar flest med people så blir det. en fredag kväll eller en söndag kväll skulle jag tycka att var mysigast med glögg o pyssel.. ???vem vill hänga på?
då får man helt enkelt ta med eget pyssel material själv, och informera mig om det är något speciellt man vill göra så att det viktigaste till det finns hemma.. man får också baka om man vill... jag har en hemlagad papparkaksdeg i kylen som bara väntar på att bli utbakad=)men vet ju inte hur länge den håller förstås...

jag tycker det skulle vara så mysigt..jag tycker faktiskt att det är skrämmande att alla jultraditioner och känslor håller på att försvinna i dagens läge. man uppskattar inte gemenskap och pyssel o knåp på samma sätt som förr.. det tycker jag är väldigt synd.. för ska man få julkänsla så måste man ju göra något också.. och då anser jag att pyssel, julbak, och glögg är otroligt mysigt !=) jag vill ha en barnen i bullerbyn känsla kring jul.. det låter lite löjligt.. men varför stressa och lägga alldeles för stor börda på att hitta de rätta julklapparna, när det egentligen är maten, gemenskapen och julmusiken samt tomteluvorna och att klä granen, äta tomtegröt och julpynta.. som är det viktigaste kring jul..=) isf är väl det finaste enligt mig, ljus eller julblomma. men paket tycker jag att är så förbannat överskattat.

jag tycker faktiskt inte att man behöver ge varandra julklappar, inom familjen är väl en sak.... jag tror inte jag kommer köpa något till några andra iaf och jag vill absolut inte ha något... varför kan vi inte bara fara ut o äta julbord nånstans allihopa tillsamans istället ? där var och en betalar för sig, och skratta, äta och ha kul ???

kanske ingen håller med mig om det.. ni kanske har andra traditioner.. men i mina öron och i mitt sinne låter och ser det väldigt bra ut !
är det någon som delar min åsikt ?.. ja shit the same om någon gör det eller inte.. men så här tycker jag och det står jag banne mig för! =)

fredag 14 november 2008

tack!

Tack S. för att du har hand om Mira idag när jag jobbar!=)

ur fokus... igen

är det mensen som spökar? har jag totalt tagit ut mig själv med all bakning.. att det bara är vila som hjälper ?eller vad är det som händer? är det detta väder.. ?

jag är lycklig över att ha en vovve nu iaf.. jag har ju levt hela mitt liv med hund.. och när man är ensam så är man.
jag hann ju inte förut träffa mina vänner så ofta jag ville.. och det var ju jätte trevligt igår, dock en del missar kanske.. men tänk på att jag inte lagar mat så ofta, med tanke på det så måste jag ge lite beröm till mig själv och säga att det var hyfsat bra iaf. =)
men jag var nog lite ur fokus.. kände mig inte riktigt som mig själv då igår.. vet inte varför.. men jag bara var -inte jag .

jag trivs med den nya marie som bakar, som har hund, som går 3 promenader om dagen, som vill allas bästa, som hatar att såra människor, och som klarar av att vara ensam utan partner och känna att jag är stark och att jag betyder något, som kan säga nej.

men sedan avskyr jag.. nästan hatar den marie som inte vågar kolla en man i ögonen längre utan att rodna, som inte vågar ta kontakt i rädslan att bli sårad, som är livrädd att göra fel, och som är känslig för kritik.. vad det än gäller.minsta lilla kritik kan jag jag ta personligt.. vad det än gäller.. fast det kanske inte är riktat så.. och jag avskyr den marie som inte klarar av att bråka mera.. då det tynger ner mig....

ja jag vet inte... men jag är livrädd att falla tillbaka i gamla spår och att bli sårad.. av någon vän eller av någon annan... jag har blivit sårad tidigare många många gånger.. av bådadera. i mitt liv.. de flesta som sårar mig mycket.. så bryter jag kontakten med nästan helt... men varför är jag så? antagligen har det med min barndom att göra...men shit the same..jag klarar mig......
jag kanske är för snäll..vad fan vet jag.. men det kan vara att jag bara är känslig också.. men då är det så...helt enkelt...

ja, jag är iallafall den som jag är.. och jag har mina goda sidor och mina dåliga.. precis som alla andra.
jag är inte perfekt, men jag strävar efter att göra saker som jag gör-perfekt.. så som dukningar, som bakning städning osv... och jag tar det personligt om det inte blir bra.. helt enkelt.. något jag måste komma över.men som är så svårt.. då jag är till hälften perfektionist, och till hälften en slarvmaja.....och när jag har mina perioder så är jag helst för mig själv, så att jag inte trampar någon på tårna, eller att jag börjar lipa mitt i allt när jag får kritik för något...jag är känslig... iaf igår och idag känner jag.

jag har blivit vuxen på ett halvår känns det som.. från att vara en spontan, utåtriktad social , lite barnslig människa, till en känslig, lugn hemmamysare....

depressionen ändrade mitt liv... efter att gått igenom den pärs som jag gjorde då.. så fick jag en annan syn på livet och andra värderingar.. jag insåg att allting inte är så självklart och att psyket och den mentala hälsan kan ställa till det ordentligt om man inte lyssnar på sitt inre..

jag insåg att alkohol och partaj inte är något för mig, att jag vuxit ifrån det.. jag uppskattar att sitta med hemma mys med goda vänner, familj eller ensam framför att fara ut på krogen... för ett år sen lät det annorlunda.

tänk hur mycket som kan hända, och ändra på ett år.. ena dagen kan man leva, andra dagen kan man vara död... så skört är livet.. därför måste man leva det så som man vill och så som man känner..det är väl det jag försöker göra antar jag.. men just i mina känsliga perioder är det svårt...då världen rasar samman för att man har ca 2 dl blod som ska komma ut ur ett speciellt ställe i en veckas tid..det är ett under.. hur man fungerar..

känslor förstör ibland mera än vad de gör nytta.. men ack så tråkigt det vore om vi inte kunde känna.för de roliga och underbara stunderna väger upp de dåliga.. det är väl det som kallas balans...

tisdag 11 november 2008

baka en liten kaka =)

jag har blivit tokig i att baka nu, vet inte riktigt vad det är som har hänt. men sen jag började äta omega 3 och slutade med kött ordentligt, så har jag fått sån enorm energi att jag inte har tid med allt jag vill göra.
det har inte blivit mycket msn på ett tag, och inte heller så mycket bloggande. men för det så betyder det inte att jag inte tänker på alla mina vänner, utan det bara är så att jag har fullt upp hela dagarna. ledig imorgon och på fredag och då har jag planerat att baka igen , sedan är det jobb 3 helger i rad.
jag har tänkt baka pepparkakor eller blåbärs muffins.. vad tycker ni att jag ska baka av de två? jag lär säkert ge bort en del om det blir många muffins.. och bakar jag pepparkakor så ger jag garanterat bort.. för en sats ger typ 300 stycken .
men har inte bestämt mig riktigt vad av de två alternativen jag tänker ge mig på att baka.

3 promenader om dagen minst, två längre promenader o en lite kortare blir det med vovven. en vid 6 på morgonen, en vid 15.30 på eftermiddagen och en vid 20-21 tiden på kvällen =) det ger ju också energi, och man vaknar ordentligt på morgonen iaf =)

den som vill se vovven så får komma på besök vilken kväll som helst, bara att ni hör av er i tid före så att jag är hemma.

söndag 9 november 2008

lycklig!!

nu är jag så otroligt lycklig! jag har underbara vänner, energi till tusen, absolut inget behov av godis mera, jag har en vovve hemma hos mig, och en underbar familj. ett ganska hyfsat bra betalt jobb, och eftersom jag mår bra nu så är stämningen på jobbet för min egen del så mycket bättre =)
jag trivs som fisken´i vattnet med mitt liv just nu (peppar peppar ta i trä)

förra veckan bakade jag kanelbullar, dubbelsats tre gånger.och de blev helt ok faktiskt. har gett bort en massa bullar också, och ger åt dem som inte har fått än när jag träffar er.

men åter till vovven nu som jag har hemma och ska ha åtminstone hela denna vecka. jag har planer på att kanske behålla henne om jag och ägaren till henne kommer överens om det, vi ska diskutra saken. jag har fått råd av många att skaffa en valp, och javisst.. det är sött och det är säkerligen roligt.. men med mina tider o mitt jobb så kommer det inte att funka i längden, under semestern är det väl ingen fara, men hunden är ju inte valp bara en månad.
sedan måste man ha hundvakt när man jobbar, och det är ett jäkla rännande o körande sen efter den och med den dit, och sedan kostar det ju oftast också...hur mycket vet jag dock inte.

men denna hona som jag har hemma nu, så visst ,det är mycket pälsvård, och det är kanske något negativt med att ta en vuxen hund, hon är ju trots allt 4 år. men jag helt enkelt älskar henne och för varje dag som går så fäster jag mig mer och mer vid henne. även fast hon kanske är lite smått tillbakadragen mot andra honor, så är hon ändå lärd redan, hon är rumsren, hon lyder mig och vi har bra kontakt med varandra, vi passar på ett sätt väldigt bra ihop. så egentligen är hon ju perfekt för mig.
jag är ensam, och har ingen att gullas med.. hon ligger alltid brevid mig.. varje natt !
jag har svårt att bestämma mig, men å andra sidan.. det finns en mening med att hon óch jag träffades, och det finns en mening med att jag inte reagerar så värst mycket på hennes päls.
kaninerna o marsvinen är borta, de har nya ägare nu, och hon förgyller min vardag.

jag bryr mig ju inte om egentligen vad någon säger om att jag inte passar med henne, men det känns så rätt i magen och det känns så roligt att få ha någon med sig.

jag har ju haft planer på en papillon, men den hunden har jag kommit fram till att är lite för liten och ursäkta mig nu : bjäbbig, för min del.. då jag bor i lägenhet. visst vänjer den sig.. men små hundar har en förmåga att bjäbba mera än mellan stora och stora hundar.
men papillon hundar är fina, och söta.. det är inte frågan om det. men nu känner jag så här.. och då gör jag så! sen får man tycka o tänka vad man vill om den saken..=)

jag har vägt för och nackdelar mot varandra när det gällar att ta en valp eller att satsa på hon här... och hon har nog övertaget i de positiva sakerna.
ingen människa är perfekt..vi har alla våra fel o brister.. varför ska vi då kräva att våra djur ska vara perfekta? det är väl inte rättvist.

nå ja.. jag älskar henne, och hon är lugn o väldigt kelig, lydig och snäll. och jag kan ha henne lös med. jag har henne inte som utställnings hund, hon är en sällskapshund.. man kan inte heller jämföra en sällskapshund med någon man ställer ut. det är inte heller rättvist.
utställningshundar är jätte fina, men jag har inget behov av en sådan hund.
jag är nöjd med henne precis som hon är..jag älskar henne helt enkelt! =)

måndag 3 november 2008

hund

min dröm är att kunna åta mig en hundvalp, eller en vuxen hund av en ras som min allergi tål och som jag kan ta hand om.
jag har skickat mess till tidningen, jag har lånat en hund lite nu och då, och jag mår så otroligt bra med en vovve som sällskap. man är liksom aldrig ensam då.

jag hade en hundstjärt på huvudkudden imorse när jag vaknade.. där låg han och tuttade så gulligt.. och han och jag kom verkligen överens.. han följde mig överallt.alltså inte stjärten, utan hunden med stjärten heh

ja, en dag vill och ska jag ha en hund!! är bara så. mitt hjärta bankar för det.

lördag 1 november 2008

jävla förbannade allergi!

jag är så trött på att vara allergisk mot det finaste djuret i världen- hunden.
min allergi förstör min gemenskap med mina vänner ibland, min hälsa och immunförsvar försämras rejält, vill ha hund själv så att jag slipper sova ensam , men det kommer nog aldrig att hända.. för jag är ett missfoster när det gäller hälsa!!!!!


jag hade planer på at fara på core idag, men vaknade imorse av världens värk i ena muskeln i axeln/skulderbladet... har så förbannat ont när jag vrider mig emellanåt att jag funderar nästan på att trotsa min kropp och fara ändå.. men jag vet ju att jag bara kommer att skada mig ännu mera då... och förra veckan hade jag feber och kunde inte fara då heller... altså jag är så jävla trött på det här !!!!

igår kunde jag ju inte vara länge på J:s födelsedags fest pga min förbannade skit allergi.. men när man känner att det börjar bli tjockt i halsen och att andningen försämras.. då är det inget snack om saken.. man måste fara helt enkelt.

och det var ju meningen att jag skulle köra mina älskade underbara vänner hem och till krogen igår, men jag var alldeles för trött. får man sån där allergi attack så tar det musten ur en. man blir jätte trött.

varför ska jag ha det såhär?? varför ska jag inte kunna njuta av livet ? varför ska jag måsta lämna och svika vänner för att mina näsborrar och denna förbannade kropp inte tål nånting ???

jag är besviken , jag är arg.. och jag är ledsen.
jag ville verkligen vara kvar igår och fira .. för jag skrattade sjukt mycket med Li när vi pratade om is på rutan och om filten fryser fast.. herregud vad roligt det var haahahah, men jag hann bara hälsa på Li typ så var jag tvungen att åka för jag blev för sjuk.
och L hann jag inte alls se, jag for hem före hon hann komma dit. jag är så ledsen idag för att jag inte kunde vara med igår.
jag känner mig bara som ett strot hinder för allt och alla när jag inte kan vara frisk.... =(

fredag 31 oktober 2008

älskar mina vänner!

det var så roligt att se er alla igår hemma hos k. =) jag njöt av sällskapet med er till fullo och tyckte att vi hade en jätte mysig kväll.tack för middag och kaka, det var mumsigt!
synd att vi inte har såna kvällar oftare. kanske jag ska försöka ordna nått nästa gång =) middag är jag ju så dålig på att ordna, sist jag hade middag hemma hos mig så lagade inte jag någonting av maten överhuvudtaget.. jag sprang runt och döda flugor istället hahhah... så kan det gå.

men kanske någon glöggkväll nu när det närmar sig jul, med julmusik och julpyssel och röda fina tomteluvor på skallen ? ??.. där runt lilla jul.. om jag inte lyckas jobba den helgen det vill säga ...vad tycks?
ikväll ska vi fira J, det ska också bli roligt. får se bara hur länge jag kan vara när jag verkar ha blivit känsligare för hund nu igen.. jag hoppas verkligen att jag klarar mig några timmar, återstår att se.
varför ska man vara så allergisk när man älskar hundar??? .. det är så förbannat orättvist!!

och alla andra vänner som inte var med på middagen igår.. jag älskar och tycker om er med ! så att ni inte tror jag glömt bort er liksom.=)

tisdag 21 oktober 2008

Back on track

ja, jag är tillbaka igen.. den marie som legat gömd i ett hårt skal i många år.. sedan jag började skolan närmare bestämt.
nu när medicientycks hjälpa såpass bra så är jag mitt rätta jag igen, den glada lilla tjej som alltid logpå alla kort och sprudlade av liv .. hon är tillbaka i min kropp igen.. och jag mår så bra... "peppar peppar ta i trä".
den här veckan har jag skrattat ofantliga gånger, och njuter verkligen av att leva.

jag har gjort några få ändringar i min kost för att må ännu bättre. 2 tsk linfrö olja varje morgon för att försöka tona ner eller till och med bota min pms som jag haft.
i järntablett, c-vitamin dryck från hårologis produkter.minst 4 koppar grönt te varje dag och har helt slutat med kaffe.
samt slutat med allt kött.. äter endast fisk och annars är det vegitariskt som gäller. åt vegitarisk pizza här om dagen, o det var mumsigt.

jag gör vad som helst nu för att må bra, och jag har nog inte mått såhär bra som jag gör nu på väldigt väldigt länge. jag har sån energi och sån lust att leva och möta, umgås och prata med människor hela tiden.
det känns som att mitt liv är komplett just nu.. visst kommer det att komma sämre dagar igen., men en dag i taget.
det enda som fattas i mitt liv just nu är en vovve, en karl klarar jag mig utan.. när han dyker upp så gör han det.. jag orkar nog vänta.. inte dör jag =)

torsdag 9 oktober 2008

love...





....i guess that's what all of us are looking for. if we admit it or not.


somedays i wake up,and wonder.. how long do i have to wake up alone ?


no one by my side, having his arms around me and feel his breath in my ear.





i miss to have someone near me, someone to feel safe with and someone to hold on to.


i have a believe that evrything is happening for a reason, that we have to learn something about it or it will bring something good to us in every person we meet, and have contact with.


of course, somtimes it feels pretty good to be single.. but i have been that for such a long time now.. and i'm sick and tired of it.. just want someone to be there for me , by my side when i wake up in the morning... someone to adore.someone to kiss, someone to make love to and someone who make the butterflys in my belly go crazy about him.





i don't know who's the one, i don't know when he will come, i don't know if i already know him.. i dont know if i know who he is.. i don't know who's the right for me.





but maybe, i know him already.. or know who he is.. or maybe i don't..





but still.. i will look forward to the day when i meet him.


cause when i do, i will feel it and know it.. deep inside.


i just wish that day will come soon...





who are you and where are you ?


well mr right.. when i meet you i will know.. or maybe i already have contact with you ?.. time will show it....





they say time goes fast.. but when it comes to meet the love of my life... time stands still.. it sure feels that way..

image: (http://images.google.se/imgres?imgurl=http://static-p3.fotolia.com/jpg/00/06/87/80/110_F_6878000_cpHG29jXECflw8cNodjK1Jt2VnOEK7gm.jpg&imgrefurl=http://www.fotolia.com/tag/heterosexual&h=110&w=73&sz=9&hl=sv&start=89&usg=__NNzWue5XSh57Bmq-P4fLRWA01_o=&tbnid=ebnuoYwBLJE2iM:&tbnh=85&tbnw=56&prev=/images%3Fq%3Dintimate%2Bembrace%26start%3D72%26gbv%3D2%26ndsp%3D18%26hl%3Dsv%26sa%3DN)

onsdag 8 oktober 2008

lycklig!

jag är lyckligt lottad, medicinen har äntligen börjat hjälpa och jag har varit på strålande humör i 4-5 dagar i sträck.. har kunnat skratta åt allt och känt mig levande igen.

det är otroligt hur livet kan förändras över en natt
depressionen kom till mig över en natt.. vaknade på morgonen och var full av ångest, deprimerad och ville bara gråta själen ur mig.
depressionen försvann över en natt, jag vaknade en morgon och kände ny energi i kroppen, kände mig nästan som en annan människa.. jag skrattade och vaknade med tanken "vilken underbar dag ".

men jag skulle aldrig ha klarat det utan mina vänners, bekantas och familjs stöd. jag kämpade och gav inte upp.. för ni höll mig levande .
tack för att ni inte gav upp hoppet om mig!

äntligen kan jag kanske, med lite tur och med amors pilar i stjärten, hitta någon.
det skulle vara en fulländad lycka.
men vem vet.. kanske jag blir ensam hela livet.. då får jag stå ut med det =) heeh

söndag 5 oktober 2008

rimma ett ord

ok jag ska försöka rimma så många ord som möjligt , första ordet är

spade:

jag i sandlådan satt, höll hårt i min spade
hinken brevid mig jag lade
rör inte den där!-jag sade
för jag först den hade
och du sitter på min hand- jag tillade


bryta:

en favorit film, jag på mitten råkade bryta
vad tusan ska jag nu om skryta?
herregud, vad ska jag göra.. det går ju inte ens att laga eller byta
jag blev arg och började ryta
för att minska ångesten tog jag på mig skorna och började snörena knyta
men vad fan, nu rinner snoren.. dags att snorkran snyta


bo:

hemma jag satt, inne i mitt lugna bo
alldeles i lugn o ro
mitt i allt ser jag någon som in till mig börja glo
kanske någon som har planer på att något sno?
ja vad tusan ska man tro ?
önskar man bodde på en egen ö, med mekanisk bro


prutta:

en ko gas i magen hade, började prutta
alla andra bort från henne skutta
namnet på denna gasbjässe, var lutta
men hon brydde sig inte mycket om det, fortsatte på gräset smutta
men gaserna var avtändande även för tjuren som inget i henne ville putta
gasen hon släppte kunde på en halmboll eld tutta

ja, ibland undrar man nog

jag undrar, när ska jag få känna mig lycklig igen. när ska jag få träffa en nhl spelare som jag drömmer om att få träffa ? när ska jag få komma ut på den roligaste resan i mitt liv, när ska jag våga ta steget att börja studera?, när ska jag bli frisk ? när ska jag våga göra saker utan att alltid vara rädd.. för "tänk om".. kommer alltid upp i mitt huvud.. så fort jag gör nått.

jag var ju inte rädd när jag var yngre.. men idag är jag rent ut sagt rädd för det mesta.

men jag har iaf börjat med att säga till mig själv varje dag att jag är bra som jag e, jag duger, jag behövs och jag är värdefull. det gör ju att man sakta men säkert börjar tro på sig själv igen.

men jag är trött på att vara ensam, trött på att sova ensam trött på att känna mig ensam i denna lägenhet varje dag. trött på att drömma mig bort i fantasins värld för att få lite spänning i vardagen.

en dag i sänder.. hoppas lyckan och kärleken hittar mig snart..
pust.

onsdag 1 oktober 2008

första dagen

detta är första dagen jag vaknat upp på länge som jag känt-vilken underbar dag!
känt livet sprudla i kroppen igen och känt hjärtat slå jämna slag.
känt frisk luft i mina håriga näsborrar och tittat mig i spegeln med glädje. njutit av två koppar kaffe och fått i mig två morgon mackor istället för en.

kanske, kanske, är det på väg till det bättre. jag hoppas ju det. men dagarna går så upp och ner att jag helt enkelt inte riktigt vågar hoppas ännu. men en dag i taget, timme för timme, minut för minut.

jag har fortfarande ett riktigt stort problem, och det är ju tyvärr bilkörningen. vissa dagar går det bättre, men en del dagar går det inte alls. igår var en sån dag. huvudet yrade, jag kände mig svag i benen och var som i en dimma igen. jag vågade inte sätta mig in i bilen . och det var nog lika bäst.

men idag ska jag försöka ta mig til mor och på en lång promenad, då jag mår bättre idag.
jag ber till gud att jag inte ska köra på eller över någon eller krocka.största möjliga koncentration bara så ska det väl gå vägen.

håller tummarna.

söndag 28 september 2008

dimma

just nu lever jag i en dimma. oförmågan att fatta egna bra beslut är inte så bra, dessutom har min förmåga att köra bil försvagats i samband med medicinen. då denna medicin påverkar hjärnan så ska jag försöka att hålla mig från vägen så mycket som möjligt.

vill inte krocka eller skada någon. men jag vet helt enkelt inte vad jag gör emellanåt, jag är som i en dimma. varken hör eller ser och reaktionsförmågan är inte lika bra som förut. tyvärr. när man accepterat en sak och att det händer med ens kropp så kommer nästa sak man måste gå igenom.

snälla låt mig bli bättre snart. fasiken ! åt helvete med allt!!!!

fredag 26 september 2008

tvivel

jag tvivlar på att jag kommer att bli frisk, det har tagit sån tid, det verkar mest bara bli värre o värre igen. jag är så fruktansvärt trött, skulle kunna sova i flera år känns det som. jag vill göra så mycket, men jag orkar inte.. totalt orkeslös.

känns som att jag har järn eller metall i hela kroppen, är så stel och blir trött av att gå till postlådan typ.

det mentala och fysiska hänger ihop mer än man vill erkänna. jag har gått ner i vikt igen..inte mycket.. men en del.. hoppas på att det inte blir för mycket viktras.

hellre en vecka med en ordentlig förkylning .. feber o hela köret.. bara jag slipper må såhär.. det tar sån energi från mig.. är helt slut...


förlåt för mitt klagande.. men jag börjar få nog.

jag vet inte hur jag ska ta mig igenom det här.. om jag ska bli frisk igen.. men hey,.. shit happens..

jag vet att jag är stark, jag vet att jag gått igenom mycket.. och jag vet att jag kan.. men hur mycket orkar jag bära till? hur mycket orkar jag gå igenom?
jag vet inte.. en del av mig vill bara ge upp och sluta kämpa, sluta äta, sluta leva, sluta prata.. bara försvinna... andra delen säger mig att jag ska göra det motsatta.. dvs fortsätta kämpa och ta mig igenom detta helvete.. men varifrån får jag styrkan.. jag gräver och gräver där långt i mitt inre jag för att se var den sista biten styrka är.. den som jag tappade.. vart försvann den?
ångesten och paniken är väl det som tar mest ennergi.. när attackerna slår till .. det är obehagligt när man är ensam.. det börjar krypa i kroppen, hjärtat slår fortare, andningen blir jobbigare, går o vankar av o an, försöker få grepp om verkligheten, känner en enorm oro , magen vänder sig ut o in och då behöver jag någon att krama.. tårarna kommer..mitt i allt släpper allt och ångesten är borta igen lika snabbt som den kom...

jag tvivlar på att jag någonsin kommer bli samma gamla marie igen, och jag hoppas ni andra står ut med mig om fallet är så. men jag förstår också och beskyller er inte för något om ni inte vill kännas vid henne. främlingen i mig.

ingen vet hur det kommer sluta, jag hoppas på ett gott slut.. och att jag ska bli frisk...
men då krävs det att jag orkar kämpa... ikväll känns det som att jag kämpar förgäves.. jorden snurrar nog ändå... med eller utan mig.

jag är rädd för att tankarna om att ge upp vinner en dag...
Jag är rädd för att aldrig bli jag igen..
jag är rädd för att sluta andas
jag är rädd för att vara ensam
jag är rädd för att inte hitta tillbaka

vad fan ska jag göra?

lördag 20 september 2008

human to human..

i like to think that there is just nice people in this world, that it's just a beautiful place, no matter where we put our feets, that it's a loving and caring human in every body and chest , but we all know that's not the truth.

there are so much evil, so much pain out there that we just cant do anything about , not even the gouverments sometimes. it's terrifying that the world have become a insane place for us to live in. but i shouldn't complain about it, cause i live on i guess one of the most safest places in the world, no military, no gun shots, no killing.. but i'm not writing this to complain.. i write this to cherish.. to cherish the persons who have a warm and caring heart, i write this for people who give their support to a better world.



a smile, a hug or just to listen , is the most beautiful and caring thing another person can do for me.. that is love for me.

It shows that this person care about you, it shows that this person respect you and want to be there for you.

now when i have been this sick, i have tryed not to cry everytime someone have given me a hug.. but it's so hard.. so hard to hold the tears back.

some people may call me sensetive or over emotional, then so be it.. but it's who i am.. i'm a person with a loving heart, i let others be just who they are and love them for that.

i cry when someome hug me, because i care, because i feel touched and feel loved.



you don't always have to say something to make it better for a person who have a hard time. a hug is enough and it's the best thing we humans can give to eachother.



that's my theory.



thank you for all those people in this world that love, care and help.

It's because of people like you that this world is still spinning.




everyone in this world should have the freedom to smile .
smiling is good for the soul.

vilken vacker melodi.. jösses

http://www.youtube.com/watch?v=CviuyVDZ-D4


den här låten, ja.. den smälter mitt hjärta.. den är så otroligt vacker!
första gången jag lyssnade till den grät jag.. så fin är den.

kanske där finns hopp

nu har jag snart käkat denna medicin i en vecka, och det brukar finnas biverkningar av den i ca en vecka.. det enda biverkningen jag fortfarande har kvar är muntorrheten, men det råder massor med vatten lite mera bot på.

depressionen och nedstämdheten går upp och ner, men pga solens strålar i två dagar har humöret vart en aning lättare att ha o göras med. kvällarna är fortfarande jobbiga då mörkret faller och man sitter ensam i sin lägenhet. sov dock hos min mor i natt och det var så mycket roligare att ha den där tryggheten, att ha någon där som man kan prata med och finna stöd i på nätterna om det skulle vara något som bekymrar en.

men medicinen har inte hjälpt ännu eftersom det är ett tag innan den börjar verka ännu.. brukar ta 2-3 veckor.. ibland mer. jag hoppas att den hjälper mig och att jag kan hålla humöret någolunda uppe tills dess..men det är svårt.

jag är ganska svag och känner att sömnen gärna vill haffa mig så fort den har möjlighet.
men jag ska sannerligen kämpa!

torsdag 18 september 2008

kärlek, det är en så otrolig känsla. att älska någon. det måste ju inte vara en partner man älskar. man kan älska sina vänner vilket jag gör väldigt väldigt mycket, ni är min andra familj .
Det är tack vare er som jag kämpar mig igenom dessa tunga dagar i depressionens fasta grepp. det är tack vare er jag känner mig älskad, det är tack vare er som jag fortfarande lever.

Jag fick blommor från jobbet här en dag, jag blev så rörd att jag inte visste vad jag skulle säga. det värmde, och det är otroligt.. jag som trodde att alla hatade mig.. det har ju innerst inne o göra med min egen självkänsla, men jag blev så rörd för det var motsatt mot vad jag trodde de tyckte om mig.
Jag blev så varm den dagen jag gick hem från jobb, då tårarna föll ner för mina kinder , svag som jag var omfamnade min arbetskollega mig med en stor varm kram som verkligen kändes i hela hjärtat. vad skulle jag göra utan dig L. på jobbet, du är min skyddsängel där.

Jag behöver så lite värme och omvårdna för att det ska bildas en glädjetår, redan en kram kan få mig att gråta av känslor som kommer ut men jag stänger ofta in det o släpper ut det hemma, jag bara är så. jag känner en sån otrolig kärlek till alla mina vänner, att jag blir rörd varje gång jag får en kram av er. det betyder så mycket för mig att få vara eran vän, att få finnas där för er är en ära och även fast jag är sjuk nu och totalt nere i skiten.. så kan jag alltid lyssna, alltid.
Jag tänker på mina vänner varje dag, oavsett om ni så bor granne med mig, eller är på andra sidan jorden.. var ni än befinner er så har ni en plats i mitt hjärta och i mina tankar.

och vissa av er kanske tänker att ja marie vi vet att du tycker om oss,.
men det ni måste förstå är att jag hade det tufft i skolan .. därför betyder det så oerhört mycket för mig att idag få säga hur mycket ni betyder för mig.

jag vet också vad förlust av nära o kära innebär och hur det känns, jag har förlorat en släkting 4 år i rad, en varje år . även denna höst.
så det är också en orsak att säga vad jag tycker och tänker , för man vet aldrig när det händer.. när vägen tar slut.


kärlek, det är ordet. vänskaplig kärlek .. den vackraste kärleken i världen.

Tack för att ni finns <3

ögonen är själens spegel..

så sant.

jag var hem til S. en kväll, men före jag for därifrån tog han foto på mitt öga..

en närbild för att visa upplösningen.

han skickade sedan bilderna till mig... och jag blev häpen av vad jag såg.

mina ögon såg konstiga ut, de var knappt någon färg kvar i dem.. väldigt svagt såg jag en blandning av brunt o grönt.

när jag är glad o mår bra så är mina ögon mycket brunare, nästan hasselbruna.



det stämmer verkligen ögonen är själens spegel





knappt någon brun färg kvar i mina ögonen.. bara en grumlig soppa!

onsdag 17 september 2008

här i min lägenhet sitter jag alldeles ensam
är trött och ledsen, har tappat min vilja att vara skämtsam

har förvandlats från en positiv människa, till en med gråt i rösten
jag vill så gärna skylla på den här förbannade hösten

att bara försvinna skulle vara så enkelt och tro mig-det lockar
ser framför mig hur någon blommor till min grav plockar

jag ligger i en kista, brunt trä ...så fin
döden tog mig, med sitt förrädiska flin

kyrkan är fullsatt, min favorit låt spelas
ser hur psalmböckerna utdelas

ett fortografi på mig vid kistan, ett vackert där jag ler
ja, min begravning är det jag ser

min mor och syster sitter på främsta raden
ännu en i denna familj har gått i graven

jag svek er alla, jag vet.. men jag svek framför allt min egen mamma
hon som födde fram mig, hon jag kände trygghet hos , hon som mig amma

jag svek alla mina nära o kära
men ni förstår, sorgen i mitt hjärta var för mycket att bära

att sitta här och tycka synd om mig själv förstör min heder
men jag är ihålig, känner mig som ett skelett utan leder

i mitt bröst finns ett hjärta med många minnen
de dåliga förgiftar mina sinnen

jag är förvirrad, mina känslor har låst in mig i en bur
om jag släpps ut har jag verkligen tur

men jag tror det blir svårt
mina minnen jagar mig för hårt

jag har ingen aning om vad jag ska ta mig till eller göra
men ljudet av mina tårar orkar jag snart inte längre höra....

tisdag 16 september 2008

TOTALT NERE..

Det är hemskt att erkänna det, och jag vill inte erkänna det,.. men jag är körd!
Jag var för stolt, jag var för principfast i att jag inte skulle äta mediciner.. jag antar att jag låtit depressionen gå lite för långt.
det här är en av de svåraste depressioner jag haft och man räknar bort hur jag mådde efter min fars bortgång..det var det absolut värsta och det är ju även sorg så då är det inte riktigt samma sak .

men jag är tveksam till att jag någonsin kommer att bli frisk, att jag någonsin kommer att kunna le med hjärtat igen.
Det verkar som att vad jag än gör, vad jag än skriver vad jag än säger så finns det alltid någon som tar på näsan för det eller tycker att jag är en jävla skit.
Men jag bjuder på det. Jag bjuder på att den som tycker så, den får tycka så. för det är inte mitt problem. Jag är människa jag med och har all rätt i världen att leva , skratta, må bra och vara lycklig .

Jag är trött på tårarna, jag är trött på att gå runt och känna mig konstig, trött på att aldrig passa in.. trött på att leva.

Jag är rädd att bli en grönsak, någon som inte kan ta hand om sin egen hygien, inte kan skilja på rätt o fel.. inte kunna ha ett sammanhängande samtal med någon igen., att ett paket cigaretter blir höjdpunkten på dagen då jag tappat mitt förstånd.
rädd för att jag kommer at bli en börda för alla.

att bo ensam gör det inte bättre.. jag har datan som enda tröst här i min lägenhet.. och så ofta som den är på nu så lär väl den med rasa snart..
jag vet inte vem jag är längre.. jag vet inte vad ett äkta leende från hjärtat är för något mera.,..
Jag är kanske inte menad att vara lycklig eller må bra..
ja.. jag vet inte.. allt jag gör nu blir ändå bara fel..

jag är ledsen om jag sårat eller gjort någon arg....

men min själ blöder....

måndag 15 september 2008

The stranger in me

The stranger in me

I have a stranger in me
Someone i don’t know , someone i can’t touch .. who is she?

She tells me i have to listen to my heart and go my own way
I guess she’s right, but it’s easy to say

She gives me a feeling that i don’t belong here
If i’m not.. i wonder where?

She tells me i have to take the chanse
That i should stop thinking, just live and find a balance

“You worry to much, it brimgs your mood down
be who you are, be that happy girl whose hair is golden brown”

she tells me to stop searching, then “it” will come to me
-just wait and feel free

she tells me to stop look at myself like i was worth nothing a all
cause if you dont, soon you will crawl

she tells me to love with my heart, not with my brain
cause that my friend, is what separate the the good life from the insane

she tells me to choose a man with a warm and loving heart
it doesnt matter if it’s miles of water or mountains apart

the love can climb everything in it’s way
but i tell her, that’s very easy to say

she tells me to always be true to myself
cuase if you dont, you risk your own health

she tells me to care for others and be there for them when they need my embrace
she tells me i have to forget the past, my memories are not ment to chase

she tell me i’m a human, all humans need to be understood
she tells me i should share more of my life, and yes i would

she’s always there.and tell me not to cry
always there , explain for me what i should do and why

who is this stranger that lives in me?
Well i know.. shes my soul you see.



söndag 14 september 2008

jag glömmer aldrig

sitter här o funderar på mitt liv
tiden kommer emot mig med sina skrämmande kliv

funderar på va jag önskar och vad jag vill göra
kommer ingen vart , försöker koncentrera mig och höra

men rösten där inne har kanske slocknat
viljan att göra något nytt har någon ur mig plockat

jag tänker tilbaka på mitt liv och hur det var då
minns hur jag var rädd i skolan och tassade på tå

minns hur ont i magen jag alltid hade
hur rädd jag var för att bli antastad då någon sin hand på mig lade

minns hur jag grät och kände mig äcklig när jag gjorde fel
var rädd för att skratta, för att glädjas.. ja för rädd för att le

ihop sjuken som en hösäck vankade jag fram
varför såg ingen att jag behövde en kram?

varför såg ingen att jag led?
jag väntade med oro medans mobbarna nya planer smed

jag kände mig som en uslig ful liten skit
en lärare tafsade på mig med flit

det var aldrig någon som ville höra eller se
när de andra sa : "marie du får inte vara me"

lärarna vände mig ryggen och såg aldrig hur dåligt jag mådde
hoppas ni inser idag hur mycket ni mig förrådde

när jag stod på scen, satt några flickor där och viskade om min tröja
ungefär som om den hade vart gjord av en skitig blöja

en ex pojkvän hängde upp alla mina kärleksbrev på skoltoan, så alla kunde titta
jag tog ner dem, kröp ihop i ett hörn o grät, de andra bara fnittra

vad jag än gjorde eller försökte göra, spelar ingen roll..alla bara skratta
istället för att peppa , ge stöd och uppskatta


önskar att jag en dag skulle kunna gå fram och säga till ,
de som mobbade mig att jag kommer aldrig att glömma, hur mycket jag än vill

jag är en komplicerad individ idag, mycket på grund av detta
men jag känner att jag bara måste få berätta

det är en sådan stor börda
men mitt liv har blivit bättre, kanske blev mina böner hörda

framför allt har det gjort mig stark , lärt mig att kämpa
men mina minnen finns alltid där, de går inte att dämpa

men jag vet en sak och det är att jag är en bra människa med ett snällt hjärta
oavsett hur dåligt jag mår, kan jag alltid lyssna på någon annans smärta

livet är ett mirakel, något levande och förundransvärt
och utan tvekan , har varje liv någonting lärt

tro på livet
hur mörkt det än må va, blev det av någon orsak dig givet
Ja faktum är att jag ska börja äta anti deppressiv medicin, vilket kanske är bra.. men som alla vet är jag ju inte så fötjust i mediciner.
men jag ska ge det en chans nu o se om det blir bra.
tyvärr funkar de ju oftast så att man blir sämre först.. brukar vara typ 2 veckor.. sedan blir det bättre. så jag vill bara meddela alla att om vi umgås och tårarna börjar rinna eller att jag ställer in träffar mitt i allt så är det för att jag inte mår bra.
jag vill ju gärna träffas, men nu är hälsan första prioritet om det någonsin ska bli människa av mig igen.


jag hoppas på er förståelse om jag inte är riktigt mig själv. men jag älskar er alla fast jag kanske inte har energin till att visa det så mycket som jag vill just nu.

onsdag 10 september 2008

Ett hjärta!

Att känna sig älskad är en mäktig känsla
Det kan få ditt hjärta att brista, eller att glänsa
Det kan kännas svårt när någon älskar dig för mycket
När personen inser att du för den tappat tycke
Det alla delar är att ha ett hjärta
Som varit med om mycket, kanske även smärta
Här följer historien om det som bultar i ditt bröst
Kan frambringa en och annan tår eller även ge lite tröst:

Ett hjärta kan vara svart och kallt
Ett hjärta kan vara coolt och ballt
Ett hjärta kan vara krossat och övergivet
Ett hjärta kan vara till en annan för evigt givet
Ett hjärta kan få dig att gråta
Ett hjärta kan lova dig att aldrig förlåta
Ett hjärta kan få dig att tappa ett förtroende
Ett hjärta kan få dig att dela ditt boende
Ett hjärta kan få dig att mörda
Ett hjärta kan bära på en annans börda
Ett hjärta kan förlåta
Ett hjärta kan få dig att gråta
Ett hjärta kan få dig att hata
Ett hjärta kan inspirera de lata
Ett hjärta kan ge tröst och hopp
Ett hjärta kan svika och bara säga stopp
Ett hjärta kan visa medkänsla och ömhet
Ett hjärta kan visa avundsjuka och lömskhet
Ett hjärta kan förråda nära och kära
Ett hjärta kan ha viljan att misslyckas och lära
Ett hjärta kan skämmas
Ett hjärta kan vara ängsligt för att lämnas
Ett hjärta kan vara troget
Ett hjärta kan vara moget
Ett hjärta kan visa ilska
Ett hjärta kan med hälsan trilska
Ett hjärta kan vara andligt och gott
Ett hjärta kan vara grymt och grått

Oavsett vilket hjärta du har i ditt bröst
Är du vid nederlag beroende av tröst
Titta till ditt inre och se vem du är
Alla har vi någon som håller oss kär


söndag 7 september 2008

My own battle

My tears are running free
How could this be?

Feel my life is not worth living
I have forgot the word happiness, the word forgiving

I see myself in the mirror on the wall
Where are the happy girl ? i guess she's not there at all

Feel like a monster with a lonely heart
Even if soemone gives me a hug, i feel like a hundred miles apart


My soul is bleeding slow and it's in pain
Even if the sun is shining, the steps i take are just filled with rain

I need a new beginning, in a different place
I want to love and have a smile on my face

Life isn't ment to be easy , you not always know what to do
But some things are so hard to go through

Someone told me, even when you're weak- you're strong
But still i don't know who i am or where i belong

Deep inside i know, to be happy, you have to love yourself
I guess that's the true love, take care of mind and heart.. good health

But what do you do when you are lost?
Right now my heart and mind have it's own holocaust

A game by their own rules, use my body like a playground
Every autumn is the same, myself i lost and still havn't found

i know there's hope
but my eyes can't stop lokking on that rope

Thoughts passing by, dark thought's .. not know what to do
Marie, come back.. please.. where are you?




(" a poem i wrote to get thoughts out of my mind.. have a hard time of my life right now.. please don't copy it without my permission if you like to have it or share it, thank you ")



















lördag 6 september 2008


tårarna rinner

mitt hjärta försvinner


mina axlar blir tyngre varje dag

sitter och undrar, vem fan är jag ?


vem skulle vilja ha en mes som jag

jag är ju bara till besvär och skapar obehag


känna snaran runt halsen är just nu en tilltalande ide'

för vad jag än gör så går allt helt på sne


jag känner mig orolig, som en outsider.. en som folk stirrar på

drar mig in i mitt skal för att inte trampa på någons tå


varför får inte jag vara lycklig och glad som förr?

vem stängde glädjens dörr?


idag stängde jag in mig på toaletten på jobbet

grät så ögonen blev röda, hade helt tappat hoppet


va fan händer med mig?

snälla,vad är det som händer. hjälp mig.. säg!


okar inte låtsas vara glad mer

det är ändå alltid någon som stör sig när jag ler


jag är ledsen för alla jag svikit, för alla jag inte brytt mig om

är ledsen för att ingen ringde från jobbet , undrade var jag var.. en dag som jag inte kom


jag är ledsen för alla jag sårat och inte tackat

jag är ledsen för att jag onödigt på någon hackat



jag är ledsen att jag inte fanns där när "du" behövde mig mest

jag försöker verkligen, fast jag vet att jag inte är bäst


men ni måste veta att just nu är mitt hjärta och sinne på bristnings gränsen

så långt gått att jag inte skulle tveka att lägga mig på dödsrälsen


jag vet inte vem jag är, vad jag vill eller hur det blev såhär

jag vet bara att en otroligt komplicerad människa jag är


jag har så höga krav på mig själv, försöker få rätt i alla livets test

en kram och ett djupgående samtal är kanske det jag skulle behöva mest



de på jobbet ser mig knappt mer, jo städerskorna.. det är jag glad för

men de andra bryr sig nog inte om jag så är levande eller om jag dör



de sitter o pratar om sitt och lämnar mig helt utanför

ungefär som att de säger "marie får inte vara med " i kör


när jag blir utanför blir jag sårad och ledsen, efter min barndomstid

alla barnen sa: " marie får inte vara med".. jag hade ingen ro, ingen frid


jag har lidit i mina dagar...

och alltid den elake och avundsjuke det behagar


jag är marie, vem det nu än är

säg att jag förtjänar att leva, förtjänar att bli kär


självmord är för fegisar.. mina egna ord

men de orden blev tydligen serverat till mitt eget bord


tårarna rinner

mitt hjärta försvinner..


jag försöker verkligen stå ut.

men det är svårt när man helst vill att livet ska ta slut


pappa, du lovade att alltid finnas här för mig

var är du nu ? jag behöver dig!


snälla ge mig styrka

innan alla måste se min kista i en kyrka..































fredag 5 september 2008

ensamhet

att vakna upp varje morgon .. i över ett års tid .. utan någon att sätta armarna runt, eller käka frukost tillsammans med, eller bara känna att någon finns där.. så är en hemsk känsla.

folk undrar ibland på jobbet varför jag alltid är butter, hetsigt temperament osv.. vad ska man vara då? jag vet flera som går runt och funderar på samma sak.. och man känner sig övergiven.. känns som att ingen kille någonsin tittar åt en.. och om de gör det så är det för bra för att vara sant.eller så vill de bara en sak och sen drar de.

jag vill inte skaffa mig ovänner, men jag rår inte för mitt temperament just nu.. jag är bara så ledsen jämt o ständigt.. då hälper inte tabletter, inte godis, inte film, inte nöjen- inget hjälper... endast att bli kär skulle hjälpa mig komma på fötter igen.. men det kommer aldrig att hända.

för var dag som går drar jag mig djupare och djupare in i min egen värld.. och släpper inte folk in på livet mera som förut... jag mår inte alls bra av det här.. och jag försöker att inte fundera, men det är svårt... när man vill så mycket.


även fast jag vill ha en man så letar jag inte mera.. jag bara är.. bara lever varje dag.. och ser soluppgången och mörkret på kvällen.. låter dagarna passera och låter mig själv bli en dag äldre... men någon kärlek kommer ej att komma..


jag har inte ens haft ork att bry mig om några sängkammar lekar för jag anser att ingen vill ha mig, och har just nu för dåligt självförtroende för att kunna njuta av något.. jag orkar bara inte , känner mig inte värd någon glädje
. ju längre tiden går .. desto svårar blir det för mig att kunna leva som en bra människa.. jag blir bara sämre för var dag som går..

den senaste veckan har endsat självmordstankar kommit upp i skallen på mig igen.. jag menar.. allt känns så hopplöst.. bilen krånglar, låset till dörren krånglar, jag kanske förlorar mitt jobb om jag har otur och jag har knappt några pengar kvar att leva för innnan nästa avlöning.. känner mig tjock och ful.. och äcklig över alla finnar o pormaskar som ploppat upp i trynet igen.. känns som att alla tittar på mig med avsky..


vad fan finns det att leva för?

jag älskar mina vänner, jag älskar min familj.. men jag är helt enkelt inte kapabel till att älska mig själv... gillar man inte sig själv är det svårt att leva ett lyckligt liv... mitt liv suger just nu.. inombords skriker jag på hjälp.. utombords försöker jag att le så ingen märker det..

jag är rädd för att prata om mig själv, rädd att säga hur jag mår.. rädd för att vara till besvär och rädd för att bli utanför..
jag har bara lust att lägga mig i ett mörkt rum, somna in i fosterställning med täcket över huvudet och bara ligga där tills jag svälter ihjäl och dör

lever man ett lyckligt liv, och trivs med sig själv så borde jag inte känna så.. men nu är jag ett vrak.. var är glädjen, humorn och var är den söta marie som jag var för bara några månader sen?
känner mig urusel, jag vill bara försvinna

snälla pappa eller någon..hjälp mig nu...






källa bild:http://images.google.fi/imgres?imgurl=https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzV3YLlOXmnvSvRPYoXP0fpSLSdJy7mSQ1ueheGo1vPc4mX7b_OGpF7ekSB52iFcikkU0k1kz0HKLcA9zWaDcO8xAxn4eylL8G91iJ_gCRnVsDjzvHpfSL7FgQyPJD1R_LeHq5XZH86owg/s320/alone+in+bed+bw.jpg&imgrefurl=http://tiffanysd.blogspot.com/2007/11/men-cant-live-with-them-cant-live.html&h=213&w=320&sz=13&hl=sv&start=2&usg=__NQMRbEKoWKWQujMixLqGg4yB_oE=&tbnid=mxx32ciXEs43nM:&tbnh=79&tbnw=118&prev=/images%3Fq%3Dalone%2Bin%2Bbed%26gbv%3D2%26hl%3Dsv

söndag 31 augusti 2008

ja jösses

ibland undrar jag MARIE . hur gammal är du ?

var på core ikväll med A. allt gick bra och vattenflaskan höll torrt förutom när jag drack ur den.. antar attt det är så en flaska ska fungera ..
anyway..
jag pustade och frustade ordentligt den här gången.. ja jösses säger jag.. helt otroligt asså. men skönt efteråt.
var så sabla hungrig så jag tryckte i mig en banan på 10 sekunder tror jag när jag kom ut till bilen .. de som körde förbi måste ju ha trott att jag var orangutang eller nått klonat skit.

när core klassen var klar så skulle vi ju hjälpa till att ta undan sakerna.. som vi alltid gör. jag tog två stora blåa bollar och satte en under varje arm..vilket resulterade i att de kom precis så att det var en boll på varje bröst.. jag kunde ju inte låta bli så jag sa A! : " ser du att jag förstorat brösten".. fast det var folk runt omkring.. och jag menar.. marie.. kom igen..har du faktiskt sån humor ännu?.. men lite kul var det nog ändå .. tihi

ja barnasinnet är det inget fel på iaf..

jobb imorgon igen .. tusan vad bittert asså.. måndagar är ju värst..

lördag 30 augusti 2008

NEW YORK

Skulle någon vara intresserad av att följa med på en resa till new york nästa år?
'en veckas resa nån gång januari-april.. beroende på pengar , priser och vintersemester.

jag skulle verkligen vilja besöka new york.. det skulle vara så härligt.. helst skulle jag vilja fra jul där istället för hemma... eftersom det inte är direkt julstämning hemma hos oss mera så vore det något att hänga i julgranen det =)

men det är ju snart.. om några månader bara och jag vet ju att absolut ingen har varken tid eller råd att följa med så snabbt inpå.. eller?

men priserna är all inclusive. sista minuten just nu iaf för 3 personer ,mellan 21- 32 000 kronor. då ingår flyg, hotell och ja.. all inclusive... om jag förstod det rätt.


men om någon är intresserad att fara nu i jul el´lelr nästa år.. hör av er snälla! =)

torsdag 28 augusti 2008

ny frisyr

nu har jag klippt håret , det var så risigt och slitet att hon var tvungen att ta massor på längden, det blev näst intill pagefrisyr nu.. men jag ger mig inte.. jag ska ha långt och jag ska toppa det var 8:e vecka nu.. för det behövs. annars har man ju typ klippt sig två gånger i året..

men jag är nöjd.. blev mera frisyr av det nu och glans i håret.
dessutom shampoonerade hon mitt hår av naturprodukter.. inte något preparat som förstör håret. sen fick jag veta att för att håret ska må bra så ska man helst duscha håretvar 3: e dag..
nu har jag ju duchat det varje dag.. no good!

onsdag 27 augusti 2008

aggressioner


ja .. idag blev jag faktiskt rädd för mig själv.. det är ju en förvandling på gång i min kropp.. och innan det stabiliserar sig så är det upp och ner hela tiden..

men imorse när jag kom på jobb så var jag lite småhängig till att börja med, och det gick väl ok när jag städade kansliet.. sen gick vi på frukost.. och satt uppe på rehab och åt.. mitt i allt sa någon någonting.. egentligen ingenting.. men tydligen något som var fel för mitt humör.. för jag kände bara hur det började ånga på insidan av mig, hur hornen kom ut ur huvudet på mig och hur nävarna knöt sig..


jag blev kort i ton och svart i ögonen.. och jag vet inte av vad.. det behövs så lite, så är jag som en ilsken pungdjävul .. och det är hemskt.. jag vill ju inte skrämma bort någon.

men jag har aldirg kunnat dölja mina känslor, jag är som en öppen bok vad gäller kroppsspråk och allt, jag kan inte styra det.. det är ibland lite jobbigt.. men folk backar undan när jag är på det här humöret.


och det gör faktiskt lite ont i själen varje gång.. jag är livrädd över att det ska gå för långt.. och att jag en dag klappar till någon i ilskan... någon som är oskyldig.. bara för att få ut min vrede..
det är ju inte sån här människa jag vill vara..

jag är faktiskt lite rädd för mig själv nu.




tisdag 26 augusti 2008

nu vet jag exakt vilken sport jag vill börja med.. om den skulle finnas här.. skit-åland!!

jag vill helt enkelt börja med kickboxning eller thaiboxning.. skulle vara så jäkla skönt. absolut roligast så skulle ju ultimate fighting vara.. snacka om att få ut sina aggressioner.

det finns ju en liten grupp med muskulösa män som utför det på träningsverket.. men jag blir ju mos om det är så att jag ska dit o träna..eller så skrattar de åt mig.. och det tror jag det.. lilla jag kommer där "tjena, får jag med träna?"


har ju prövat på boxercize.. men det är ju så meeesigt för mig tycker jag. jag vill ha något som är lite power i.. som man faktiskt lär sig något av .. och som man kan komma på tävlingsnivå med.. men varför skulle det finnas här då...fan .. tror jag måste flytta snart så jag kan börja träna det.. ibland blir jag bara så förbannat trött på den här holmen!



världens bästa film om man gillar ultimate fighting stuff:
http://www.youtube.com/watch?v=_JIiXPBm_bE

måndag 25 augusti 2008

Första CORE passet i mitt liv

Ja kul var det utan tvekan, helt underbart. men min kondition kunde ha vart bättre alltså.. verkligen.. jag flåsade, frustade och pustade som vargen i de tre små grisarna. jag kände mig verkligen inte på topp .. men ändå kämpade man sig igenom det, var hur underbart som helst efetråt.

sedan läckte ju min vackra svarta vattenflaska också.. hela tiden!..vattenpölar överallt lite här o där på golvet.. inte hade ju jag något att torka upp det med heller.. var ju dock inte så stora pölar.-
får de vattenskada så kan de väl skicka räkningen till mig då... haha

men nu ska jag försöka gå på det så ofta jag kan, typ varje söndag. helt underbart! =)

fundrar nog starkt på att sluta med judon.. känner inte att jag behöver eller ens vill fara dit mera nånsin.. hur roligt det än är.. men jag måste tänka på min kropp.. säger kroppen ifrån och man är rädd att förstöra sina axlar så får det helt enkelt vara !

kan inte vara extra försiktig , för i judo finns inget som heter försiktigt när man slänger någon eller kör neowasa randori... för det var ju trots allt på judon jag skadade dem..


åh.. varför ska det alltid vara nått ??

söndag 24 augusti 2008

sammanställning av senaste frågan

Frågan om vilken förening eller hjälparbete ni skulle skänka pengar om man hade eller vann en större summa .. resultatet blev såhär:


1 förbättra miljön = 60 % - 6 röster av 10
2 till djurskyddet elelr för att rädda en speciell art från utrotníng 60 %- 6 röster av 10
3 martha föreningen eller kyrkan i min by/stad 10 %- 1 röst av 10
4 till mitt sparkonto - 10%- 1 röst av 10
5 till forskningen av cancer eller aids 70% - 7 röster av 10
6 hjälporganisationer krigsdrabbade länder 40% - 4 röster av 10
7 rädda barnen eller till att stoppa drogmissbruk bland unga 40% - 4 röster av 10
8 kvinnorörelsem 0 %
9 sjukhuset i mitt eget land / stad 0%
10 va? finns det sånt också? 10 % - 1 röst av 10
11. till hjälpande efter naturkatastrofer 50% - 5 röster av 10
12. till att stoppa tjuvjägare och skävlingen av regnskogen 70% - 7 röster av 10
13. till forskningen om östersjön 40 % - 4 röster av 10


sammanställningen är altså att vi helst skänker pengar till forskning om cancer ,aids och dylika sjukdomar, samt för att stoppa tjuvjägare och rädda regnskogen.. jag är mycket nöjd över resultatet =)
tack till alla som röstade =)